Idag har jag köpt jätteskön hundtandsmönstrad kofta och en svart ögonskugga att sota med.
Jag har kännt mig jätteful och supersnygg.
Har haft ångest över mitt tre-fyra veckor sena författarporträtt. Jag vet att jag innerst inne inte bryr mig ett skit för i så fall hade jag haft det färdigt i handen vid det här laget.
Jag har hoppat av spanskan och det var en jättestor lättnad.
Man kokar inte te halv tolv kan det tyckas, men det känns som att det behövs på något vis. En stor kopp rykande te. Jag ska koka te, och skriva lite på författarporträttet som jag har skitit i allt för länge nu. Imorgon ska jag banne mig lyckas stiga upp tidigt och springa också för man känner sig alltid så himla fräsch och nöjd efteråt. Lite förnyad.
 Mot vattenkokaren vänner!