Snart skiftas det till ett nytt år. Varje nytt år känns som en ny blank sida, en ny start.
Inte för att den föregående sidan nödvändigtvis var dålig, men ändå. En ny sida, med rum för hur mycket som helst. Det har varit ett bra år det har det, men det har gått himla fort. Jag hinner ju inte med.
Det är som att det aldrig har varit sommar
som om min bästa vän aldrig har flyttat till Karlstad
Som om jag inte känner mig redo för gymnasiet för jag har så hemskt mycket beslutsångest.
Fast jag längtar otroligt mycket det är ju bara att erkänna.

Jag lever i ett vinterland, ska man skratta eller gråta?
 Så långt jag ser