Varje morgon är det en kamp att stiga upp ut sängen, speciellt när man har en varm liten hund där också. Alltså kolla på mig och mina ögon, det är som att de verkligen inte vill vakna (försöker gnugga liv i dem i detta nu). Trots att det är så jobbigt att kliva upp ut sängen så vaknade jag 2 min innan mitt larm ringde. Jag vet alltså i kroppen att jag måste vakna men sen handlar det om att komma sig för att fixa sig i ordning. Önskar jag hade de små mössen från Askungen till undsättning varje morgon. Nä nu är det dags att sluta snacka skit och hoppa upp för om 40 min måste jag börja åka mot jobbet.