Det här är då några bilder från mina glory days. Jag heter Rebecka Nilsson, but you can call me Pekka. Mitt smeknamn växte fram någon gång i sexan, rebecka - becka - pekka! och på den vägen är det. Min favoritfärg var länge gult, man skulle kunna säga att jag var lite besatt. Men nu är det rött som gäller. Jag tycker om att vara kreativ och går ettan på ett program som heter Arena Kultur. Som sam fast mera kultur- och estetinriktat. Har ingen aning om vad jag vill göra när jag blir stor. Brandman skulle vara väldigt tufft, men jag tror mest att det hänger ihop med min stora dröm i livet
- att ta sats, och bara slänga mig ut genom ett fönster.
Det skulle var så sjukt fett att, ja jag vet inte hur jag ska beskriva det. Vill göra det nån gång i alla fall. Jag tycker att jag är en väldigt avslappnad person, det är sällan jag hamnar i bråk med någon. Jag minns nästan inte senaste gången. Jag har en väldigt eh, bred humor. Om man vill dra ett skämt och är rädd för att det inte ska gå hem är det bra att ha med mig. Något jag hatar är när människor snackar skit. Till och med när min mamma säger något om någon av hennes arbetskamrater kan jag ta dennes parti och försvara han/hon utan att veta vem det är. Oftast förklarar jag bara att jag inte är intresserad av att höra hur någon gjorde bort sig för jag vill själv inte att någon snackar så om mig. Jag är allergisk mot skitsnack där personen i fråga inte får säga något till försvar, det och pollen. Annars så gillar jag hundar, svartvinbärssaft, vänner och musik. Det bästa jag vet ät att bada, så har det varit sen jag var liten. Helst där jag inte bottnar för jag har fobi för algerna på botten.

Tror jag måste stoppa där, annars kan det här bli hur långt som helst.