Bild ett: När vi nyss hade hämtat honom i April, han var bara lite större än min sko!
Bild två: Nu, jättestort energiknippe!

Han har vuxit hur mycket som helst sen jag såg honom sist, vilket var då när vi hämtade honom. Han stjäl fortfarande mina skor, och nu har han blivit ännu jobbigare. Jag kan sitta i hans bur och klappa honom när han plötsligt får för sig att jag är en tuggleksak, biter mig i fingrarna och benen och allt han kommer åt. Han kan springa runt mig och börja hugga efter hästsvansen också. Seriöst, pubertetstonåringen gånger tusen! Haha fast han är himla fin också. I varje fall när han sover.