Kortvariga möten

Korta möten och samtal är de bästa.
För några dagar sen när jag skulle med bussen, rusade jag till busshållplatsen så fort jag bara kunde, för att upptäcka att det inte gick någon då. Bussarna gick varje halvtimma istället för varje kvart. Lite bitter och så gick jag några busstopp vidare för att fördriva tiden. När jag väl stannade vid ett tog det inte lång tid innan en lite tant med gåstavar sakta kom mot mig, och sa;
- Vilken tur att någon sitter här redan då vet man att bussen inte her gått.
Därifrån tog samtalet fart och vi började prata om lite olika saker, t.ex. mitt gymnasieval. Vid ett tillfälle frågade hon mig,
- Vet du har man kan göra en babyfot?
Jag svarade att jag inte visste det, då ställde hon sig upp och gick bort mot busskurens ena glasvägg, med frost på ena sidan, sen knycklade hon ihop handen på något konstigt vis och gjorde mycket riktigt ett babyfotsavtryck på rutan. Hon berättade att hon tyckte att handavtrycken på rutan från alla ungdommar såg lite skrämmande ut, jag höll med.
  Så kom bussen, jag satte mig långt bak med lurarna på huvudet, hon långt fram, och jag tänkte att henne träffar jag nog aldrig mer.


Kommentarer
Postat av: karre

det var fint ^^

2010-01-19 @ 23:53:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0