Jag önskar att jag kunde säga att jag har suttit och målat fem dagar i streck.
Att idéerna flödar och jag inte vet hur jag ens ska ta vara på alla, men nej. Så är det inte på långa vägar.

För någon dag sedan lyckades jag sätta mig vid ritbordet en stund. Jag började rita av ett vykort som låg där, det blev fint det jag hann med då, jag vet att jag kan rita av saker. Sen är det inte mer med det, jag vill vara mer spontan, kunna rita det som faller mig in. Sånt var det mycket av förut med jag vet inte vars det tog vägen. Det är som att någon har dragit ur en plugg ur huvudet på mig och tömt det på allt som kan kallas kreativitet.

Förut bar jag alltid runt på ett litet ritblock, det ska jag börja med igen.