2 November

Jag hade inte insett förrän jag skrev rubriken till det här inlägget att det var november redan.

Hejsan lilla världen, här kommer ett litet inlägg till om huvudvärk.
Jag åkte en relativt tidig buss in till stan med Maria som började sin prao klockan nio. Själv började jag tio, men en timma i stan brukar gå fort tänkte jag. En sak kan jag dela med mig av:
- inte innan klockan tio
verkligen ingenting är öpptet. Räddningen kom vid halv tio då bokia öppnade. 
Jag satt där i tjugo minuter ungefär, gick och köpte en drickyoghurt (verum tanbär-mango) och knallade sen till schmäck.
Praoade där, med en annan praktikant som hette Parisa. Vi bakade och diskade och så vidare. Jag kan berätta att man får redigt ont i ryggen av att jobba ståendes. Och i benen. Och i huvudet.
Huvudvärken sitter i ännu. Men det var ändå trevligt, jag vännjer mig väl vid det andra.

Sen slutade jag vid tre, Maria och Mette väntade på mig på schmäck. Tur att jag var smart nog att säga åt Maria redan på morgonen när jag upptäckte att min mobil hade blivit hemma, att den som slutade tidigast skulle gå till den andres prao-ställe. Jag träffade ingen jag kände i stan. Något man vanligtvis gör trots allt. Jag är säker på att det beror på att mobilen blev hemma.

Nu är jag trött,
och har ont i huvudet,
och saknar Kasper,
det var allt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0